Gamla narcisser som inte blommar - vad beror det på?

I gamla trädgårdar hittar man ofta gamla narcisser. Ofta blir det få blommor och desto fler blad på dessa. Det finns några möjliga anledningar till det, som jag tänkte berätta om. Anledningarna är listade i trolighetsordning. Dvs, börja dina åtgärder vid punkt 1 :-)

1. Bladen fick inte vissna ner naturligt. Många trädgårdsägare är väldigt snabba med att ta bort gulnande blad på lökväxter. Vill man att löken skall komma tillbaka nästa år och blomma så får man absolut inte göra detta. Lökväxter är i vila största delen av året. Den korta stund de är gröna ovan jord är den tid de har på sig att samla näring för att skapa en ny sidolök som kan blomma nästa år. Att gömma bladen under stenar ger samma effekt som att klippa bort dem, de kan inte fotosyntisera.

2. Torra, varma vårar ger dålig blomning nästa år, om du inte vattnar dina lökväxter! Lökarna blir inte stora nog för att producera nästa års blomanlag. Vattna om våren är torr, och ge näring, gärna i snabbverkande flytande form medan bladen är gröna. Dvs, något som växten kan ta upp på en gång det vattnas ut. Hönsgödsel upplöst i vatten, flytande krukväxtnäring - det mesta fungerar. Vid plantering grundar du istället med en långsamverkande sort i gropen, t ex benmjöl eller vedaska, som ger näring under längre tid.

3. Löken står inte djupt nog, och torkar ut under sommaren. Tjäle och annat kan flytta lökar både upp och ner i jorden. Gräv upp dem efter blomning, innan bladen vissnat helt så att du ser var de är. Plantera om dem MINST "3 lökar djupt". Dvs en lök som är 4 cm hög, ska ha 8 cm jord över sig. Du gräver i detta exempel en grop som är 12 cm djup. Dela isär lökarna från varandra, och plantera dem med en decimeters mellanrum, gödsla och vattna.

4. Narcisser som inte blommar kan ha drabbats av narcisslökfluga, som lägger ägg i löken och vars larv äter upp blomanlaget. Flugan är söt och humleliknande. Regelbunden vattning på senvåren/försommaren, så att blad och jord blir fuktiga minskar angreppen. En normalstor lök som angripits ett år kan hämta sig och blomma igen efter några år. En uppgrävd lök på hösten som känns mjuk och har ett runt litet ingångshål, räddar du genom att fiska ut larven med en virknål, eller genom att klämma ut den. Plantera löken igen, den kommer igen!

Så här odlar du egen vitlök

Vitlök SKA sättas på hösten. Idealiskt är att få ner den exakt två veckor innan marken fryser till. Men det är svårt att sia om vädret! Jag har här i Huddinge, söder om Stockholm, satt vitlöken i december i flera år, med bra resultat. Vitlöksproffs rekommenderar annars sättning i mitten av oktober till slutet av november för oss som bor i Mälardalen. I norra Sverige kan man börja sätta lök redan i mitten av september, och plantera så länge det går att gräva. I södra Sverige bör man istället vänta till i november.

Du köper virusfri, testad vitlök hos Jennys frön & sånt eller i din lokala trädgårdsbutik. För att plantera, delar du försiktigt på klyftorna i löken. Det brukar gå enkelt att göra genom att trycka mitt på löken med tummarna. Varje klyfta ger en ny vitlök. Stora klyftor från stora lökar ger större skördefärdig lök.

Klyftorna planteras med rotändan ner, med 15-20 cm avstånd mellan lökarna. Plantera klyftorna så att 5 cm jord täcker dem. Kyla är sällan ett problem för vitlök, som kan odlas i Sibirien likväl som i Provence. Stående vinterfukt är däremot ett större problem, så se till att jorden är väldränerad. Upphöjda odlingsbäddar eller pallkrageodling är perfekt för vitlöken.

Ibland tittar vitlöken upp med små gröna skott redan på hösten, om du satt den tidigt eller vädret är milt, men de brukar övervintra bra ändå. Vitlök behöver mycket näring och bra med vatten för att bilda stora fina lökar. Du måste börja gödsla redan när snön smälter, eller se till att du gödslat med något långtidsverkande redan vid planteringen. Ett bra sätt att gödsla under sommaren är att lägga på gräsklipp mellan vitlökarna.

Den första vitlöken kan skördas som färsk i början på sommaren, med en 2 – 4 cm stor lök och helt grön blast. Du kan också äta blasten. Ibland läser man i tidningar att det går bra att “skörda” klippgrönt av vitlöksblasten, och låta löken stå kvar. Men vitlöken behöver sin blast för att bilda en stor och fin vitlök. Kanske kan du sätta de minsta vitlökarna tillsammans i ett hörn av odlingsbädden och märka ut dem som “klippgrönt”?

I mitten av juli, början av augusti är det dags att skörda. Du får pröva dig fram för bästa tidpunkt. Blasten har nu gulnat i topparna och löken är klar. Den skall ha fått klyftor, men ytterskalet skall vara intakt. Låt den inte stå kvar i jorden för länge, då spricker det yttre, skyddande skalet med risk för att du kan få mögelangrepp.

Nu ska vitlöken torkas för att kunna sparas. Enklast är att spänna upp en lina på ett soligt ställe - eller varför inte utnyttja tvättens torkställning? - och hänga upp lökarna i blasten med hjälp av klädnypor. På bilden ovan har jag spänt tvättlina mot huset, under taknocken, för att minska mängden regn som kan blöta ner lökarna.

När blasten är helt torr, och inte längre det minsta grön, efter ca 2 veckor, rensar du bort de yttersta, smutsiga lagren av lökskal och blast. Nu kan du fläta dina lökar om du vill. Om du inte vill göra en lökfläta, eller har en sort som inte går så bra att fläta pga halslök eller liknande, så klipper du av blasten ca 2-3 cm ovanför löken. Halslöken kan du äta, eller plantera nästa höst om du vill. Nu kan du ta in löken för förvaring. Idealiskt är rumstemperatur, t ex i köket. Häng upp flätan, eller förvara lökarna i luftiga korgar eller nät. LÄGG DEN INTE I KYLSKÅPET! Lägger du vitlöken kallt & fuktigt i kylskåpet nu, är det en signal till den att börja växa och skjuta gröna skott. Då går den inte att förvara länge. Det är det som hänt med vitlök du köper i mataffären, som du svär över att den inte går att använda efter ett par veckor. Någonstans i transportkedjan har vitlöken kylförvarats, och väckts ur sin vila och skjuter därför gröna skott.
Vitlök som du odlar själv, skördar & torkar enligt mina instruktioner och förvarar i rumstemperatur, är fräsch och fin långt in på våren/försommaren året därpå!

Äppelpaj med rosor

Ära den som äras bör, detta recept har jag hittat hos Yoli. För dig som inte heller är flytande i bulgariska, har jag återskapat det på svenska - och förenklat lite.
Sätt ugnen på 175 grader.

Till pajdegen
Blanda ihop:
125 g smält smör
70g florsocker

1 ägg

2 tsk vaniljsocker

100g finmalen mandel

150 g vetemjöl eller glutenfri fin mjölmix om du vill baka glutenfritt. Det fungerar utmärkt det med.

Tryck ut degen i en pajform.

Till fyllningen
Gör vaniljkräm av 5 msk Ekströms snabbmarsanpulver och 2 dl mjölk.
Bred ut ovanpå pajdegen.

Till rosorna
5-6 fasta äpplen med skal. En god, svensk sort med mycket smak. Charmalovsky var för mjuk, men Cox Pomona gick utmärkt till mina rosor.
Tag en potatisskalare och skär äpplet i remsor med den. Du vill gärna ha en bit skal med på de flesta bitarna/remsorna, det blir vackrast då. Om du börjar med att skala ett varv högst upp på äpplet, så kan du i nästa varv, som då blir en remsa "äppelkött" ta med 2 mm äppelskal i kanten. Och så vidare. Sedan rullar du ihop remsorna bäst det går till rosor. Man får skarva en del.
Här syns det bättre hur rosorna är gjorda:

När du är nöjd så mikrar du 1/2 dl aprikosmarmelad i 20 sekunder så det blir flytande, och droppar/penslar det på rosorna. Grädda pajen i ca 20 minuter tills pajskalet fått färg och äppelrosorna är gyllene men inte brända. Ja, du ser på översta bilden. Låt pajen kallna helt. Smakerna framträder mycket bättre när den är kall. Den kan med fördel göras dagen innan den skall ätas. Servera med vaniljsås eller grädde. Bon appetit!

Höstblommande krokus - Crocus speciosus

Just nu blommar höstkrokus i min trädgård. Crocus speciosus och den vita formen Crocus speciosus album. De kikar upp mellan fallna höstlöv, och är lika älskade som de första vårblommorna, då de inte konkurrerar med mycket i blomningsväg i trädgården i oktober...