Direktså squash i juni med bra resultat

Squash/sommarsquash/zuccini är snabbväxande, och ogillar verkligen kyla. Om man förodlar så gäller det att inte göra det för tidigt, då plantan får svårt att acklimatisera sig om den hinner bli för stor innan den kommer ut. Dessutom riskerar de att drabbas av allehanda angrepp om de står inomhus i för små krukor och för torr luft för länge. Spinn, trips... listan på marodörer som älskar gurksläktingar  kan göras lång. 4 veckor innan utplantering tycker jag är lagom, då är plantan lagom stor. Sedan planterar man ut tidigast runt 6 juni, när nattempen kommit över 10-12 grader. Vissa somrar är det inte så varmt förrän runt midsommar. Bädda in dem i fiberduk eller bygg en liten kuvös av byggplast till plantan i början.
Glömde du att förodla? Har det gått åt skogen med dina förodlade plantor? Då direktsår du. Inga problem!

En torr sommar som denna gör du en liten knytnävsstor grop i din odlingsbädd. Inte så djup, bara några cm, men du skapar någonstans dit vattnet rinner ner först när det regnar. I gropen lägger du två squashfrön och täcker dem med jord, ca 2 cm djupt. Sedan klipper eller skär du en ring av en stor petflaska, ca 5-6 cm hög ring. Tryck ner ringen en cm i jorden runt dina frön, i gropen. Vattna i gropen, det behövs inte så mycket. Täck med fiberduk. Upprepa  med ca 60-80 cm avstånd om du vill ha fler plantor.

Plastringen ger bättre mikroklimat för fröerna, ett litet miniväxthus, samtidigt som den förvårar för sniglar att äta upp de nygrodda småplantorna.

I juni kommer fröerna att gro på en vecka. 10 dagar efter sådd ser de ut som på bilden ovan. Bägge fröerna grodde i denna ring. Låt fiberduken ligga på nån vecka till, och glöm inte att vattna.

När plantorna fått ytterligare något blad så tar du av fiberduken och utvärderar. Har det grott frön i alla ringar? Om det saknas planta i en ring, så kan grannringen få behålla bägge sina plantor. Om det finns plantor i alla ringar så klipper du bort den som ser sämst ut. Den kan vara klenare eller ha fått en knäck eller ha färre blad. OBS! Du drar absolut inte upp den! Då kan du sabba för plantan som är kvar. Om du gräver upp bägge och försöker dela på dem så förlorar du en vecka eller två när plantan måste återetablera sig. Det lönar sig inte att vara girig. Du får bättre skörd av en ostörd planta.
Så tidigt som 7-8 veckor efter direktsådd kan du oftast börja skörda.

På bilden ovan är det Goldena som nyss grott.

Sallatssådd - hur du lyckas bäst med att få fröerna att gro helt enkelt

Blygsam rubrik, eller hur? Men det är chockerande hur bra man kan lyckas om man läser på lite och inte bara gör.

Vi börjar med temperaturen. Sallatsfröerna struntar i när dina facebookvänner sår sina sallatsfrön. Däremot bryr de sig om hur varmt det är i jorden, inte i luften, när du petar ner dem.

Optimal groningstemperatur är den temperatur där fröna av respektive art eller sort gror snabbast och med bäst resultat. Du får flest friska plantor helt enkelt. Ordet optimal betyder 'bästa möjliga, mest gynnsam'. Detta kan illustreras som på bilden nedan. Som du ser på den gröna kurvan är det flest frön som gror på kortast tid på mitten av skalan, där den optimala temperaturen är. Ju längre vi rör oss mot respektive ytterlighet, dvs kallare eller varmare temperatur än optimalt, desto färre frön gror och desto längre tid tar det för fröna att gro. De röda staplarna visar antal dagar till groning.

För sallat är optimal groningstemperatur 15-18 grader. Då gror den snabbt och jämnt, ofta till nästan 100%. De flesta sallatssorter KAN sås redan vid en jordtemperatur på 5 grader. Men då tar det tid innan fröerna gror, och alla frön kommer inte att gro. På samma sätt är en temperatur som går en bit över 20 grader groningshämmande.

Äsh, säger du nu, det BLIR ju varmare i jorden snart. Om ett par veckor kanske. Eller en månad. Javisst! Men då kan dina frön ha ätits upp av insekter, fåglar eller sniglar, spolats bort av regn, ruttnat, drabbats av svampsjukdomar, möglat... ja du ser.

Du kan påverka temperaturen du ger dina fröer genom att t ex förodla plantor inomhus i ett rum som håller rätt temperatur, göra en varmbänk, täcka jorden med fiberduk eller vänta med att så i alla fall en del av påsen. På sommaren kan du genom att vattna flitigt eller hålla såfåran fuktig sänka temperaturen. Även nu går det att så inomhus om du har det svalare där, eller på skuggsidan av huset och sedan flytta plantorna.

Sallat skall sås grunt. Bara 1 cm djupt. Inte djupare än 1 cm. Vet du med dig att du har ett generöst ögonmått så hämtar du ett måttband. Anledningen till detta är att sallatsfröet behöver ett visst mått av ljus för att gro. Tyvärr gillar de balansen av ljus och mörker, så sådd på ytan av jorden är inte optimalt. Hamnar dina sallatsfrön djupare är risken stor att de inte gror så bra.

Inga groende frön tål att torka ut. Genom att täcka inomhussådder med lite gladpack och utomhussådder med fiberduk skapar du ett fint och fuktigt mikroklimat. Sedan vattnar du genom fiberduken. När plantorna kommit upp några cm tar du av den. Nu behövs luft runt bladen.

Gör du rätt på sådjup, temperatur och vattning när det gäller sallatsfröna och de ändå inte gror bra så finns det lite överkurs att titta vidare på. För mycket kväve i jorden kan verka groningshämmande för sallatsfrö. Häller du på en säck kogödsel och sår direkt i den kan du inte vänta dig stordåd. Har du väldigt näringsrik jord kan du dra upp såfåror som du häller lite såjord i precis där fröerna ska ligga. Kontrollera också snigelförekomsten i landet. Slemspår är säkra tecken, likaså saknas ofta späda ogräs, och det ogräs som kommit upp är tuggat. En koloni åkersniglar eller spansk skogssnigel kan på en natt effektivt rensa bädden på nygrodda sallatsplantor. Här hittar du lite tips om dur du kan bli av med dem.

Odla broccoli i sommar

Broccoliplantorna till vänster på bild är sådda inomhus 12 mars, omskolade en gång, och har fått växa vidare under lysrör inomhus tillsammans med tomater och chili i 20-gradig värme.
Eländiga, eller hur?
De till höger är sådda två veckor senare, i kallväxthus utan värmefläkt. De grodde när solen låg på på dagarna, och överlevde nätternas minusgrader utan problem.
Ljuset är hemligheten! Skörden började en månad tidigare för plantorna till höger. Även de eländiga kom ikapp så småningom när de fått komma ut, det är bättre att sätta ut än att kasta. Men ha inte för bråttom med att så! Det gäller både broccoli och andra växter. Kan man inte ordna optimala odlingsförhållanden så är det bättre att vänta. Plantorna hinner ikapp! ...och om.

Vill du odla broccoli?
De flesta sorter får ett stort huvud i toppen. När du skördat det kommer sidoskott som är mindre.
Missar du att skörda så går broccolin i blom. Det är ju de outslagna blomknopparna vi äter.
Hur många broccolihuvuden/broccolistånd äter du och din familj per vecka?
Tänk på det när du planerar hur många plantor du ska sätta.
Broccoliplantor tar ganska stor plats, och det är inte roligt att plötsligt stå med 15 kilo broccoli som måste ätas upp NU för att den håller på att slå ut.
Det går ju att frysa broccoli förstås. Men då kanske man hade kunnat använda en del av utrymmet till att odla andra grödor istället. Å andra sidan har jag här i stockholmstrakten skördat sidoskott ända in i december från mina plantor. Tre broccoliplantor i zick-zackmönster i en dubbel pallkrage tycker jag är lagom. Mellan dem kan man sätta svartkål, ruccola, plocksallat eller persilja t ex.
Broccolin vill ha mycket näring och trivs med gräsklipp som marktäckning.

Ohyra
Sniglar älskar kålväxter, och alltså även broccoli. Du plockar av dem du ser, sedan strösslar du med järnfosfatbaserade snigelfritt-medel på jorden runt plantorna, så låter de bli din broccoli.
Kålmal, kålfjäril och kålfluga är en trio som alla lägger ägg på eller nära din broccoli, som kläcks till glupska larver som festar på godsakerna. Det är alltså inga "kålmaskar", utan larver som sedan förpuppas och blir till nya kålmalar, kålfjärilar och kålflugor. Det vanligaste problemet är kålfjärilen. Du behöver inte göra nånting i början av sommaren. När du ser att fjärilarna fladdrar runt din broccoli så bestämmer du en dag i veckan, t ex söndagar, då du tittar igenom baksidorna på bladen och klämmer alla larver och ägg du ser. Svårare än så är det inte. Kålmalen är svårare att se, men börjar det dyka upp små larver och hål i dina kålblad är det dags att börja passa på dem. Har du dålig syn eller jättemånga plantor kan du skaffa ett biologiskt medel(bakterier) som heter Turex. Detta skall sprutas på undersidan av bladen var 5:e dag efter att du sett larver. Så du kan lika gärna plocka bort dem för hand och spara pengarna, eller hur?
Kålflugorna lägger ägg vid plantans rot, och man ser oftast inte larverna förrän de sabbat plantan. Om man gör en liten pappkrage och sätter runt plantan vid utsättning så kommer inte kålflugan åt att lägga ägg där. Även gräsklipp på jorden försvårar för flugan.
Man kan också odla sina broccoli- och andra kålväxter under finmaskigt när eller fiberduk hela sommaren. Det är i så fall viktigt att det är absolut tätt, och att man kontrollerar plantorna någon gång i veckan så att ingen liten marodör ändå smitit in, och äter upp dina plantor i lönndom.

Här hittar du frö till bra broccolisorter http://www.fron-och-sant.se/sv/search?query=broccoli