Upp till kamp mot pyraliderna

Visste du att det används ogräsmedel som kallas pyralider helt lagligt i Sverige och inom EU? Detta följer sedan med mat och strö till kor och hästar, och hamnar via gödseln i privatträdgårdar. Sedan dödar pyraliderna alla tvåhjärtbladiga växter som kommer i kontakt med dem. Allt från tomater, ärter, bönor och potatis till blomsterväxter. Fast du tror du inte har gift i din trädgård. Skriv under här för att verka för att man förbjuder bruk av pyralider i Sverige och inom EU.

https://www.mittskifte.org/petitions/stoppa-pyraliderna-vi-kraver-att-fa-odla-giftfritt

Självgrodd tomat inte så kul som det ser ut

Första tanken när man får en tomat som självgror är ju "åh, plantera!" Men... näe. Är detta en egenskap du vill föra vidare? Det är ju inte gott att äta, och minskar potentiellt sett hållbarheten. Just för tomater påverkar ofta lång och sval förvaring hos grossist detta fenomen. På samma sätt som du kan bryta frövila för de flesta frösorter genom stratifiering i kylskåp. Men vissa tomatsorter har lägre halt av hormon som förhindrar groning, och då blir det lättare så här. Med samma resonemang är det inte moroten eller fänkålen som går i blom i förtid och sätter frö som du ska spara frön till (bara för att du råkar få dem) utan de bästa och mest sorttypiska individerna. 

Trips, trapp trull

Så här ser ett tripsangrepp ut. Silvriga partier med små svarta prickar. Man ser väldigt sällan några trips. Det är ingen idé att leta efter dem, de är skitsmå. Vissa växter angrips oftare av trips. Som basilika t ex. Man kan bromsa angreppet genom att plocka bort och kasta alla angripna blad. Eller äta upp dem om man inte är strikt vegetarian. Trips som levt av basilika smakar basilika. Samtidigt kan man så ny basilika på ett annat ställe i huset, så kan man byta ut plantorna när de blivit för ämliga. För tripsen vinner oftast tillslut ändå. Är det något du är extra rädd om, som en finfin chiliplanteodling t ex så kan du beställa små djur som äter trips från nyttodjur.se. Eller flytta ut plantorna utomhus några veckor om vädret tillåter, så hittar ofta rovinsekter dit. Tripsen fick du in i huset genom köpta frukter och grönsaker, krukväxter eller snittblommor. Det är en mycket vanlig skadegörare hos yrkesodlare.

15% rabatt på www.plantsofdistinction.co.uk med koden JENNY19

Nu börjar det bli dags att fundera på vad vi ska så i vår och sommar. För mig är det ett friskhetstecken att det börjar klia i så-fingrarna. Jag har som jag skrev ifjol haft en jobbig tid med svår sjukdom. Nu är jag på fötter och under rehabilitering, och jobbar deltid på kontor. Det är MHF som tagit mig under sina vingar, där jag ska hjälpa till med att bekämpa rattfylleriet på våra vägar. Jag kommer därför inte att ha någon försäljning i min webshop nu i vår. Men jag samarbetar med min favoritfröfirma Plants of Distinction, som har många spännande nyheter och gamla favoriter i sin butik i år De ger er 15% rabatt på era beställningar som ni lägger på deras hemsida: www.plantsofdistinction.co.uk, men ni måste komma ihåg att ange koden JENNY19 i kassan när ni checkar ut för att rabatten skall dras av.

15% rabatt på  www.plantsofdistinction.co.uk  med koden JENNY19

Skillnaden mellan pumpa och squash är mindre än du tror

Pumpa och squash tillhör alla gurkfamiljen, cucurbita. I Sverige odlas främst Cucurbita pepo, C. Maxima samt c. moscata. Även C. ficifolia förekommer - fikonbladspumpa, men den har ett helt annat smakregister och användningssätt än "squash och pumpa".

Sommarsquash, zuccini, courgette eller kort och gott squash, är en grönsak som oftast äts färsk och nyskördad. Många squash är formade som ett litet baseballträ, men det finns även tefatsformade squash samt runda. Fruktköttet är vitt eller cremefärgat, och det har en neutral eller lite nötig smak. Skalet är oftast grönt eller gult. Den är otroligt användbar, och kan läggas till i de flesta maträtter samt användas till bakning, inläggning och syltning. Även blommorna kan ätas.
Plantorna har oftast ett buskigt växtsätt, dvs de slingrar inte iväg.
De flesta, men inte alla, sorter som hör till denna grupp är av sorten Cucurbita pepo.
Squashen skördas oftast innan den blivit 20 cm lång, och inte har några kärnor. Den är då mjäll och fin. Skördar man plantan ofta kommer snabbt flera frukter. När squashen trivs blir skörden mycket stor.

Låter man någon frukt sitta kvar och växa sig riktigt stor, som en zeppelinare, så slutar plantan producera frukter. Den stora, mogna squashen kan å andra sidan sparas ett par månader, likt en pumpa. Den är då torrare i konsistensen än de små, färska squasharna, och brukar byta färg. På engelska kallas den nu "Marrow".

Pumpa och vintersquash har till skillnad från sommarsquashen alla orange eller gult fruktkött, men form och skalfärg kan variera stort. De flesta av dem hör till gruppen Cucurbita maxima, andra till cucurbita pepo eller cucurbita moschata.
C. moschata, myskpumpa, är generellt sett mer värmekrävande och mognar senare än de andra grupperna, och därför mer svårodlad i Sverige. Det finns dock exempel på framodlade extra tidiga sorter av framför
allt butternutsquash, som hör till denna grupp, som hinner mogna bra på friland i Sverige. De flesta sorter i dessa grupper växer rankande, dvs med långa utlöpare, som kan odlas slingrande på marken eller bindas upp.
En vanlig pumpa eller vintersquash odlas som en sommarsquash. Men frukterna får sitta kvar så länge som möjligt, och skördas på hösten, dagen innan första nattfrosten.
Låt 5-10 cm av skaftet sitta kvar på pumpan, och lägg den i rumstemperatur 2 veckor så att skalet får mogna, sedan håller pumporna/vintersquashen mellan 4-12 månader.
Pumpa & vintersquash smakar som bäst efter lite lagring, då sötman och aromerna hunnit utvecklas ordentligt. De olika sorterna har lite olika smak, prova dig fram till din favorit!
Alla passar att göra soppa på eller ugnsbaka, men de söta sorterna är även utmärkta att baka på, medan de mindre söta sorterna passar bra i grytor mm.

Slingrande växtsätt hos vintersquash/pumpa...

...kan ta ganska stor plats. Sommarsquashen växer däremot oftast som nedan, som en enda "tofs" av blad och frukter.

Sommarsquash 'Gold rush'

Rund sommarsquash

Sommarsquash 'Goldena', odlad i bildäck på ryskt vis, för att ge plantan varmare jord och för att hålla fukten bättre.

Abessinier med Tromboncino - en italiensk myskpumpa.

Det finns alltid något att skörda i landet om man odlar ett par plantor sommarsquash.

Självpollinerande sommarsquash 'Parthenon' längst fram, framför olika vintersquashsorter.

 Hinkodling av vintersquash, med gungställningen som klätterstöd.

Tromboncino på plantan, en ovanligt varm sommar.

Direktså squash i juni med bra resultat

Squash/sommarsquash/zuccini är snabbväxande, och ogillar verkligen kyla. Om man förodlar så gäller det att inte göra det för tidigt, då plantan får svårt att acklimatisera sig om den hinner bli för stor innan den kommer ut. Dessutom riskerar de att drabbas av allehanda angrepp om de står inomhus i för små krukor och för torr luft för länge. Spinn, trips... listan på marodörer som älskar gurksläktingar  kan göras lång. 4 veckor innan utplantering tycker jag är lagom, då är plantan lagom stor. Sedan planterar man ut tidigast runt 6 juni, när nattempen kommit över 10-12 grader. Vissa somrar är det inte så varmt förrän runt midsommar. Bädda in dem i fiberduk eller bygg en liten kuvös av byggplast till plantan i början.
Glömde du att förodla? Har det gått åt skogen med dina förodlade plantor? Då direktsår du. Inga problem!

En torr sommar som denna gör du en liten knytnävsstor grop i din odlingsbädd. Inte så djup, bara några cm, men du skapar någonstans dit vattnet rinner ner först när det regnar. I gropen lägger du två squashfrön och täcker dem med jord, ca 2 cm djupt. Sedan klipper eller skär du en ring av en stor petflaska, ca 5-6 cm hög ring. Tryck ner ringen en cm i jorden runt dina frön, i gropen. Vattna i gropen, det behövs inte så mycket. Täck med fiberduk. Upprepa  med ca 60-80 cm avstånd om du vill ha fler plantor.

Plastringen ger bättre mikroklimat för fröerna, ett litet miniväxthus, samtidigt som den förvårar för sniglar att äta upp de nygrodda småplantorna.

I juni kommer fröerna att gro på en vecka. 10 dagar efter sådd ser de ut som på bilden ovan. Bägge fröerna grodde i denna ring. Låt fiberduken ligga på nån vecka till, och glöm inte att vattna.

När plantorna fått ytterligare något blad så tar du av fiberduken och utvärderar. Har det grott frön i alla ringar? Om det saknas planta i en ring, så kan grannringen få behålla bägge sina plantor. Om det finns plantor i alla ringar så klipper du bort den som ser sämst ut. Den kan vara klenare eller ha fått en knäck eller ha färre blad. OBS! Du drar absolut inte upp den! Då kan du sabba för plantan som är kvar. Om du gräver upp bägge och försöker dela på dem så förlorar du en vecka eller två när plantan måste återetablera sig. Det lönar sig inte att vara girig. Du får bättre skörd av en ostörd planta.
Så tidigt som 7-8 veckor efter direktsådd kan du oftast börja skörda.

På bilden ovan är det Goldena som nyss grott.

Sallatssådd - hur du lyckas bäst med att få fröerna att gro helt enkelt

Blygsam rubrik, eller hur? Men det är chockerande hur bra man kan lyckas om man läser på lite och inte bara gör.

Vi börjar med temperaturen. Sallatsfröerna struntar i när dina facebookvänner sår sina sallatsfrön. Däremot bryr de sig om hur varmt det är i jorden, inte i luften, när du petar ner dem.

Optimal groningstemperatur är den temperatur där fröna av respektive art eller sort gror snabbast och med bäst resultat. Du får flest friska plantor helt enkelt. Ordet optimal betyder 'bästa möjliga, mest gynnsam'. Detta kan illustreras som på bilden nedan. Som du ser på den gröna kurvan är det flest frön som gror på kortast tid på mitten av skalan, där den optimala temperaturen är. Ju längre vi rör oss mot respektive ytterlighet, dvs kallare eller varmare temperatur än optimalt, desto färre frön gror och desto längre tid tar det för fröna att gro. De röda staplarna visar antal dagar till groning.

För sallat är optimal groningstemperatur 15-18 grader. Då gror den snabbt och jämnt, ofta till nästan 100%. De flesta sallatssorter KAN sås redan vid en jordtemperatur på 5 grader. Men då tar det tid innan fröerna gror, och alla frön kommer inte att gro. På samma sätt är en temperatur som går en bit över 20 grader groningshämmande.

Äsh, säger du nu, det BLIR ju varmare i jorden snart. Om ett par veckor kanske. Eller en månad. Javisst! Men då kan dina frön ha ätits upp av insekter, fåglar eller sniglar, spolats bort av regn, ruttnat, drabbats av svampsjukdomar, möglat... ja du ser.

Du kan påverka temperaturen du ger dina fröer genom att t ex förodla plantor inomhus i ett rum som håller rätt temperatur, göra en varmbänk, täcka jorden med fiberduk eller vänta med att så i alla fall en del av påsen. På sommaren kan du genom att vattna flitigt eller hålla såfåran fuktig sänka temperaturen. Även nu går det att så inomhus om du har det svalare där, eller på skuggsidan av huset och sedan flytta plantorna.

Sallat skall sås grunt. Bara 1 cm djupt. Inte djupare än 1 cm. Vet du med dig att du har ett generöst ögonmått så hämtar du ett måttband. Anledningen till detta är att sallatsfröet behöver ett visst mått av ljus för att gro. Tyvärr gillar de balansen av ljus och mörker, så sådd på ytan av jorden är inte optimalt. Hamnar dina sallatsfrön djupare är risken stor att de inte gror så bra.

Inga groende frön tål att torka ut. Genom att täcka inomhussådder med lite gladpack och utomhussådder med fiberduk skapar du ett fint och fuktigt mikroklimat. Sedan vattnar du genom fiberduken. När plantorna kommit upp några cm tar du av den. Nu behövs luft runt bladen.

Gör du rätt på sådjup, temperatur och vattning när det gäller sallatsfröna och de ändå inte gror bra så finns det lite överkurs att titta vidare på. För mycket kväve i jorden kan verka groningshämmande för sallatsfrö. Häller du på en säck kogödsel och sår direkt i den kan du inte vänta dig stordåd. Har du väldigt näringsrik jord kan du dra upp såfåror som du häller lite såjord i precis där fröerna ska ligga. Kontrollera också snigelförekomsten i landet. Slemspår är säkra tecken, likaså saknas ofta späda ogräs, och det ogräs som kommit upp är tuggat. En koloni åkersniglar eller spansk skogssnigel kan på en natt effektivt rensa bädden på nygrodda sallatsplantor. Här hittar du lite tips om dur du kan bli av med dem.

Odla broccoli i sommar

Broccoliplantorna till vänster på bild är sådda inomhus 12 mars, omskolade en gång, och har fått växa vidare under lysrör inomhus tillsammans med tomater och chili i 20-gradig värme.
Eländiga, eller hur?
De till höger är sådda två veckor senare, i kallväxthus utan värmefläkt. De grodde när solen låg på på dagarna, och överlevde nätternas minusgrader utan problem.
Ljuset är hemligheten! Skörden började en månad tidigare för plantorna till höger. Även de eländiga kom ikapp så småningom när de fått komma ut, det är bättre att sätta ut än att kasta. Men ha inte för bråttom med att så! Det gäller både broccoli och andra växter. Kan man inte ordna optimala odlingsförhållanden så är det bättre att vänta. Plantorna hinner ikapp! ...och om.

Vill du odla broccoli?
De flesta sorter får ett stort huvud i toppen. När du skördat det kommer sidoskott som är mindre.
Missar du att skörda så går broccolin i blom. Det är ju de outslagna blomknopparna vi äter.
Hur många broccolihuvuden/broccolistånd äter du och din familj per vecka?
Tänk på det när du planerar hur många plantor du ska sätta.
Broccoliplantor tar ganska stor plats, och det är inte roligt att plötsligt stå med 15 kilo broccoli som måste ätas upp NU för att den håller på att slå ut.
Det går ju att frysa broccoli förstås. Men då kanske man hade kunnat använda en del av utrymmet till att odla andra grödor istället. Å andra sidan har jag här i stockholmstrakten skördat sidoskott ända in i december från mina plantor. Tre broccoliplantor i zick-zackmönster i en dubbel pallkrage tycker jag är lagom. Mellan dem kan man sätta svartkål, ruccola, plocksallat eller persilja t ex.
Broccolin vill ha mycket näring och trivs med gräsklipp som marktäckning.

Ohyra
Sniglar älskar kålväxter, och alltså även broccoli. Du plockar av dem du ser, sedan strösslar du med järnfosfatbaserade snigelfritt-medel på jorden runt plantorna, så låter de bli din broccoli.
Kålmal, kålfjäril och kålfluga är en trio som alla lägger ägg på eller nära din broccoli, som kläcks till glupska larver som festar på godsakerna. Det är alltså inga "kålmaskar", utan larver som sedan förpuppas och blir till nya kålmalar, kålfjärilar och kålflugor. Det vanligaste problemet är kålfjärilen. Du behöver inte göra nånting i början av sommaren. När du ser att fjärilarna fladdrar runt din broccoli så bestämmer du en dag i veckan, t ex söndagar, då du tittar igenom baksidorna på bladen och klämmer alla larver och ägg du ser. Svårare än så är det inte. Kålmalen är svårare att se, men börjar det dyka upp små larver och hål i dina kålblad är det dags att börja passa på dem. Har du dålig syn eller jättemånga plantor kan du skaffa ett biologiskt medel(bakterier) som heter Turex. Detta skall sprutas på undersidan av bladen var 5:e dag efter att du sett larver. Så du kan lika gärna plocka bort dem för hand och spara pengarna, eller hur?
Kålflugorna lägger ägg vid plantans rot, och man ser oftast inte larverna förrän de sabbat plantan. Om man gör en liten pappkrage och sätter runt plantan vid utsättning så kommer inte kålflugan åt att lägga ägg där. Även gräsklipp på jorden försvårar för flugan.
Man kan också odla sina broccoli- och andra kålväxter under finmaskigt när eller fiberduk hela sommaren. Det är i så fall viktigt att det är absolut tätt, och att man kontrollerar plantorna någon gång i veckan så att ingen liten marodör ändå smitit in, och äter upp dina plantor i lönndom.

Här hittar du frö till bra broccolisorter http://www.fron-och-sant.se/sv/search?query=broccoli

Tips för att få tidiga tomater i växthus (på högväxande plantor)

Vänta med att plantera ner tomaterna i större krukor än 9x9 cm tills de har en blomklase på gång. Detta gör stor skillnad. Sätter du den för stort för tidigt så fokuserar plantan enbart på att växa.

När du planterat ner plantan i jordbädd eller hinkar på 20 liter så binder du upp den, och håller strikt en stam. Många sorter vill dela sig och sätta flera stammar, men tillåter du det så får du vänta längre på tomaterna. Alla "tjuvar" som kommer i bladveckan skall bort när de är 7-10 cm långa.

Du kan när första tomatklasen bildats blada av alla blad nerifrån och upp till nedersta tomatklasen, så mognar de snabbare.
Låt några mogna tomater sitta kvar och sprida etylengas, så mognar snabbare fler tomater.

Vädra växthuset ordentligt, med automatiska luckor och sedan genom att låta dörren stå öppen. Du får in koldioxid i växthuset vilket är bra för plantorna, du får ut överskottsfukt och du får jämnare temperatur.

Dygnsmedeltemperaturen påverkar i hög grad hur lång tid det tar från blomning till skörd. Skillnaden mellan 20°C medeltemperatur och 17°C kan vara så stor som 3-4 veckors fördröjning av tomatmognaden.

Tomatplantor tycker om jämn tillgång på vatten, inte att torka ut och sedan dränkas. De ogillar att ha det för blött.

Vid temperaturer över 30 grader har tomatblomman svårt att bli pollinerad, och färdiga tomater får problem att mogna då de inte kan bilda lykopen vid för höga temperaturer.
20-27 grader är idealiskt för tomatodling.

Gratis gödsel gör du själv

Nu börjar det lukta färdigt i gödselfabriken som jag påbörjade innan helgen. Så här gör du gratis, prima växtnäring. Tag en plasthink. Stoppa i åkerfräken, vallört och nässlor. Rötter och blommor, stjälkar - rubbet! Fyll på så mycket vatten som ryms. Lägg på ett lock - eller ett rabarberblad, betongplatta eller nåt annat lämpligt. Vänta 4-7 dagar tills det börjar lukta ...mustigt. Lyft ur ogräset med en grep, lägg det på komposten. Späd ut gödselvattnet med vatten i vattenkannan. Vattna ut det till hungriga tomatplantor, rosor och annat. Används helst utomhus eller i växthus, då det har en kraftig doft. 

Svampangrepp på tomatplantor - gråmögel, potatisbladmögel och torrfläckssjuka

I vanliga fall gillar jag svamp. Den man plockar i skogen... Men de svampar som sabbar för oss tomatodlare är inte att leka med. Många är väldigt lika varandra, så det är inte helt lätt att luska ut vad man drabbats av. Gemensamt för dem alla är att de trivs när det är svalt och fuktigt. 

Potatisbladmögel

Potatisbladmögel (Late blight) är kanske den värsta åkomman av dem alla. Den orsakas av svampen Phytophthora infestans. Den kan på ett par sensommarveckor radera ut hela din tomatodling. Potatisbladmögel uppträder som gråbruna fläckar på bladen, som snabbt sprider sig till hela plantan, varpå den vissnar och dör. I fläckarna, speciellt på bladens undersida, syns ett glest ludd. På frukterna bildas bruna, hårda fläckar som även går in i fruktköttet. Det går snabbt. På en vecka eller två är din planta död.

Svampsporerna är som mest smittsamma vid svala, fuktiga nätter som följs av varma dagar med hög luftfuktighet. De överförs via vatten, jord och vind, och kan blåsa 4 mil!

På de platser i världen där temperaturerna är högre än 27 grader och luftfuktigheten lägre än 90% är problem med denna svampsjukdom ovanligt. Med hjälp av ett växthus med vädringsfönster och värmefläkt på natten skulle man alltså kunna förebygga detta, en fuktig sensommar.

Detta gör du mot smittan:

1. Odla resistenta sorter. I många tomatsorter har man korsat fram en naturlig motståndskraft, s.k. resistens mot potatisbladmögel. De är INTE genmanipulerade. Det finns några olika varianter av potatisbladmögelfamiljer, och alla tomater är inte resistenta mot alla, så här får man prova sig fram. Några mer eller mindre resistenta sorter är Losetto, Ferline, Brandywine, Golden currant, Black Krim, Lemon drop, Red currant, Stupice, Legend, Tigerella, Yellow pear och Mountain Magic.

2. Vattna inte på plantorna

3. Automatisk droppbevattning gör att det inte skvätter upp jord på samma sätt som om du vattnar med slang eller kanna

4. Ta bort och kasta angripna växtdelar och plantor, skär bort skadade/sjuka delar

5. Odla inte tomater på samma plats/i samma jord två år på raken

6. Se till att luft kan cirkulera mellan plantorna, så att de kan torka upp ordentligt.

7. Täck jorden runt plantorna med plast, så kan inte svampsporer skvätta upp

8. Sänk luftfuktigheten i växthus genom att vädra mer dagtid

Gråmögel

Gråmögel(Grey mold) orsakas av svampen Botrytis cinerea som är en vanlig parasit på trädgårdsväxter. Gråmögel kan lätt förväxlas med potatisbladmögelangrepp, men är inte lika allvarligt. Gråmögel angriper skadade eller försvagade växtdelar, och sporerna gror i kondens på plantan, fuktiga ytor efter avbladning eller skador på stammen.

Fläckar på framförallt de nedre bladen uppstår sent på odlingssäsongen. Om vädret är riktigt kallt och fuktigt kan hela plantan drabbas. Angreppen börjar oftast i bladkanten, oftast vid spetsen, och en kantig gråbrun fläck utvecklas. Den kan slutligen täcka hela bladet men begränsas vanligen av de större bladnerverna. Fläckarna omges efterhand av ljusa och mörka zoner. 

Engelska försök visar att luftning kan sänka angreppen på stam, blad och frukter med hela 75 procent jämfört med stängda växthus. Ändå sänktes fuktigheten endast med 5 procent från 95 till 90 procent i försöken.

Detta gör du mot smittan: 

1. Ta bort och kasta angripna växtdelar 

2. Se till att luft kan cirkulera mellan plantorna, så att de kan torka upp ordentligt.

3. Sänk luftfuktigheten i växthus genom att vädra mer 

4. Använd värmefläkt i växthus vid kallt väder

5. Skär rent infekterade sår/skador och gnid in dem med torv

Torrfläcksjuka

Torrfläcksjuka(Early blight), orsakas av svampen Alternaria solani, och angriper liksom potatisbladmögel både blad och frukter. Svampen gynnas av ett varmt klimat och därför är torrfläcksjukan oftast inte så plågsam i Sverige. Plantorna dör sällan snabbt av torrfläcksjuka. Symptomen uppträder först på de nedre bladen. Sporer från alternaria skvätter upp från jordytan vid regn eller när du vattnar. De hamnar på de lägsta bladen, därför syns angreppet där först. Att blöta ner hela plantor kan också gynna svampspridningen. Man har vid försök i England sett att genom att odla tomater i växthus, odlingstunnel/skåp eller med ett litet tak så de skyddas från regn så minskar man kraftigt angrepp av torrfläcksjuka.

Det utvecklas runda, små, mörka, torra och papperslika fläckar som kan bli upp till en centimeter i diameter. Äldre fläckar kan bli kantiga eftersom bladnerverna begränsar svampens tillväxt. Oftast bildas det omväxlande upphöjda och nedsänkta ringar när fläcken växer vilket ger den ett utseende som kan liknas vid en måltavla. Bladet gulnar ofta mellan och kring fläckarna och i svåra fall flyter fläckarna ihop och hela bladet vissnar. 

Detta gör du mot smittan:

1. Odla resistenta sorter. I många tomatsorter har man korsat fram en naturlig motståndskraft, s.k. resistens mot torrfläcksjuka. De är INTE genmanipulerade. T ex Marmande, Jelly bean , Legend, Santa, Lemon boy och Roma är sorter specifikt resistent mot torrfläcksjuka. Många av de tomatsorter som är resistenta mot potatisbladmögel är även motståndskraftiga mot torrfläcksjuka. 

2. Vattna inte på plantorna

3. Automatisk droppbevattning gör att det inte skvätter upp jord på samma sätt som om du vattnar med slang eller kanna

4. Ta bort och kasta angripna växtdelar och plantor

5. Odla inte tomater på samma plats/i samma jord två år på raken

6. Se till att luft kan cirkulera mellan plantorna, så att de kan torka upp ordentligt.

7. Täck jorden runt plantorna med plast, så kan inte befintliga sporer skvätta upp

8. Odla tomater under tak

9. Sänk luftfuktigheten i växthus genom att vädra mer dagtid

Fusarium och Verticillium-vissnesjukor samt fusarierotröta

Även detta är svampangrepp, och förvillande lika både varandra och torrfläcksjuka. 

Angreppen börjar i plantans rötter, och innebär att vattenupptagningen stryps för olika delar av plantan, med hängande, vissna grenar och blad som följd. Först är de gula, v-formade områden, som växer, blir sedan bruna och hela bladet vissnar. Detta sker oftast på de lägre sittande grenarna. Torrfläcksjukan är cirkelformad i början, det är däremot inte  angrepp som beror på Fusarium och Verticillium.

Ett annat symptom är att plantorna ofta hänger på dagen och rätar upp sig på natten. 

Plantorna överlever ofta angreppen, men ger dåligt med frukt. Om de alls ger frukt är den liten och outvecklad.

Om man klyver stammen vid jordytan är den brun och missfärgad inuti, pga igensatta vattenledningsbanor. För verticillium slutar missfärgningen ungefär 20-30 cm upp på stammen, för fusarium fortsätter den bruna missfärgningen högre upp i plantan Angreppen börjar oftast när plantan precis har börjat bära frukt.

Detta gör du mot smittan: 

1. Plantera resistenta sorter, bland annat: Jelly bean, Lemon boy, Ferline 

Manitoba, Marmande, Olivade F1, Oregon, Polbig, San Marzano, Roma, Sungold F1, Suncherry extra sweet, Supersteak, Yellow Pear  

2. För att bromsa sjukdomsförloppet, ta det lugnt med kvävegödsling och ge mycket fosfor

3. Ta bort infekterade plantor

4. Använd väldränerad jord så att inget vatten blir stående efter regn eller vattning, vattna gärna med droppbevattning

Sammetsfläcksjuka, Fulvia fulva (tidigare Cladosporium fulvum)

Symtom på sammetsfläcksjuka (Fulvia fulva) är gula fläckar på bladens ovansida. På undersidan av fläckarna bildar svampens sporer gråvioletta kuddar som liknar sammet. Eventuella angripna plantorna bör stoppas i plastsäck och tas ut ur växthuset och luftfuktigheten sänkas. Sammetsfläcksjuka har varit ovanlig under flera år eftersom de flesta moderna sorter är resistenta. I och med det ökade intresset för ett bredare tomatsortiment har gamla sorter kommit tillbaka på marknaden och en del fall av sjukdomen har konstaterats de senaste åren. Om en mottaglig sort med angrepp odlas i samma växthus som resistenta sorter finns risk för att resistensen bryts. Har du stora problem med sammetsfläcksjuka så välj enbart moderna F1-sorter.

Förväxlingar

Det finns fler svampsjukdomar, men dessa är de vanligaste. Alla dessa "fläcksjukdomar" kan förväxlas med olika näringsbristsymptom.

Brist på fosfor, mangan, magnesium och kalium hos plantorna ger olika slags fläckar på

bladen. Även frostskador och solskador kan ge liknande utseende. 

Släpp ut hyacinterna i trädgården

Svenskar är traditionsbundna, hyacinter har man inomhus till jul. Punkt. För mig som är känslig för starka dofter inomhus är det jättejobbigt. Genom att ta efter stora trädgårdsländer som England och Holland och plantera dem som vårlökar ute kan även jag njuta av doften.

I en blandad plantering med olika vårblommande lökar smälter de in vackert. På bilden ovan har jag samplanterat hyacinten 'Apricot passion' med narcisser, botaniska tulpaner, kungsängslilja, krokus, pärlhyacinter och vårstjärna. Denna lilla plätt i gräsmattan blommar i överdåd från mars till juni. 

Och som den doftar! :-)

På Keukenhof i Holland har man matchat den gula forsythian i bakgrunden på bilden med mörklila hyacinter. Underbart! Denna effekt kan du få med hyacinterna 'Purple sensation' eller 'Woodstock'.

Här går trädgårdsmästarna på Keukenhof och sätter en metallpinne i varje hyacint, så att de ska stå alldeles upprätta i planteringen. Det är många tusen hyacinter som skall stagas. Hemma i trädgården behöver vi inte stötta hyacinter. De dubbla sorterna sätter du gärna med lägre växter runt omkring, då de blir så tunga av regnet. De enkla klarar sig bra på egen hand, som de rosa överst på sidan, som bara ser mer naturliga ut om de inte står spikrakt upp.

Här är ett mer extremt sätt att använda hyacinter på. Påminner nästan om våra julgrupper. ;-) 'Royal Navy' och 'Blue jacket' har denna fina blå färg. 'Royal navy', nedan, är dessutom dubbelblommande!

Hyacinter som behöver mer näring blir ofta lite glesa i sin blomställning. Ge dem något snabbverkande flytande gödsel medan de har kvar sina gröna blad. T ex hönsgödsel upplöst i vatten, eller sommarblomsnäring.

Hyacinter planteras nu på hösten, i september-december, samtidigt som andra vårblommande lökar. Sedan blommar de i april-maj, beroende på var i landet du bor.

Hyacinter finns i alla möjliga färgställningar; vita, gula, rosa, blå, lila, nästan svarta. En del är också tvåfärgade, som den nya, dubbla 'Eros'.

Här hittar du fler spännande hyacinter!