tisdag 17 mars 2015

Odla perenna rotfrukten Yacón i sommar

En av mina mest spännande nyheter för i år har odlats länge i Anderna, men är ganska okänd här i Sverige. Det är den perenna rotfrukten Yacón. 

Smaken är söt, och beskrivs som något åt äpple-päron-vattenmelonhållet. De kan ätas råa eller tillagade, och behöver inte skalas. Smaken förändras något med lagringstid, då knölarna får ökad sötma. Knölarna lagras frostfritt efter skörd, som potatis och släktingen dahlia. 

Det är en god knöl, som används som frukt och grönsak, men också för att framställa en “sockerfri” lågkalorisirap för t ex diabetiker. Knölarna är rika på fibrer och inulin, som är nyttigt för vår tarmflora. Det är en sockerart som inte kan brytas ner så lätt av oss människor, så vi upplever den som söt, men den ger få kalorier. 

Konsistensen hos knölarna är krispig, lite som vattenkastanjer. De är förvånadsvärt saftiga och Yacón ska betyda vattenrot på Inkaindianernas språk. De funkar därför bra i t ex råsaftcentrifuger. 

Knölarna växer precis som jordärtskockans inte till förrän på hösten. Plantan bör skyddas från de första frostknäpparna, så att den får stå kvar och växa så länge som möjligt. Skördas från oktober, när frosten slutligen tagit bladverket. 

Yacón har uppmärksammats hos permakulturodlare då den är en perenn (flerårig) grönsak med hög avkastning. En planta kan ge ca 3-8 kg ätbara knölar. 


Så här gör du: 
Sätt knölarna i jord inomhus i kruka/hink i mars/april. Var försiktig med vattningen tills plantan får blad. Plantera ut dem till stora hinkar/murarbaljor eller trädgårdsland efter sista nattfrost på vår/försommar. Här i Huddinge brukar det vara runt 6 juni. Ställer du ut dem tidigare måste du vara beredd på att passa med täckning eller ta in plantorna om det är risk att temperaturen går under nollan. 

Det är lättare att skörda knölarna utan att de går sönder om man odlar i stora hinkar, då man bara kan tippa ut alltihopa. Plantan har två sorters knölar. Det är de gulaktiga man äter. De rosa som sitter vid stjälken sparas och används som utsäde nästa år. 


Plantorna blir fina, med stora, håriga blad, och höga 120-180 cm. Ibland blommar de på sensommar/höst med små gula blommor. 

Knölar för plantering kan köpas hos mig i mars-maj, beställer gör du här.

fredag 27 februari 2015

Så här sår jag tomater

Nu tar vi det från grunden. Alla är nybörjare någon gång. Är du nöjd med dina tomatskördar så klicka vidare, annars börjar vi från början.
1. Tidpunkt för sådd. Jag har tjuvstartat med en sort idag, 27/2, för att kunna ta bilder till detta inlägg. Annars sår jag mina tomater 5-25 mars varje år. Jag har ett växthus jag kan värma upp med värmefläkt på skarvsladd från huset, dit tomatplantorna kan flytta i månadsskiftet april/maj, annars hade jag nog sått tidigast sista veckan i mars. OM du sköter dina tomatplantor rätt, blir de jättestora på två månader. Så här stora. Det är inte helt lätt att rymmas med dem inomhus då, om man har fler än ett par stycken.

Unga tomatplantor dör av frost och kan skadas om termometern går under 8 grader. Här i Huddinge kan man räkna med att kunna sätta ut tomater utomhus för säsongen 6 juni, utan att behöva kunna lyfta in dem igen om nattemperaturen dippar.

2. Så, nu börjar vi så! :-)


Tag en ren kruka, avklippt mjölkpaket, cremefraichebytta, tidningspapperskrukor eller något annat du gillar att använda. Det viktiga är att det finns dräneringshål, så att överskottsfukt kan rinna ut och att den är ren. Lägg lite näringsrik jord i botten. Jag använder gärna Rölundas rosjord eller Hasselfors U-jord/P-jord. Detta ger ett näringsmagasin till dina frösådder, som gör att du inte behöver skola om plantorna förrän de är redo för det storleksmässigt. Eller du råkar ha tid att göra det ;-)
Krukan på bilden är 8x8cm bred och 6 cm hög.

Nu fyller du upp krukan med såjord. Se till att ytan är hyfsat platt så behöver inte fröerna gro olika snabbt för att de hamnat olika djupt i alla fall. Jag tycker att Rölundas såjord har funkat bra flera år nu. Bra struktur och inga oväntade frånfällen bland sådderna. Såjorden ska ha en luftig och lätt struktur, och inte innehålla så mycket näring, då det kan vara groningshämmande för vissa frön.

Ovanpå jorden lägger du ut dina tomatfrön. Jag sår tomatfrö i ett "tärningsfemmamönster". Då får varje planta lagom med livsutrymme innan omskolningen. Det är också lätt att se vilka krukor alla fröer grott klart i. Sår du i en pluggbox eller i mindre krukor sår du ETT frö i varje cell.

Sedan sätter du snabbt som sjutton en etikett i krukan! Man har alltid kortare minne än man tror, och det är så praktiskt att veta vad man sått var. Jag använder plastetiketter som jag skriver på med en jättebra märkpenna. Jag hittar flera år gamla etiketter i komposten ibland, fullt läsbara fortfarande. Här finns pennan och etiketterna att köpa.


Jag täcker gärna frösådderna med vermiculit. Det håller fukten bra. Men de kan även täckas tunt med såjord. 2-5 mm är lämpligt. Sedan ställer jag krukorna i ett plasttråg, godisburk eller liknande, och häller på ett par cm vatten på botten i plastburken. Jag sprayar ytan ordentligt med en vanlig, billig sprayflaska med vatten. Jag har sått så ytligt så jag vill bli säker på att fröet och omgivande jord & vermiculit blir ordentligt fuktiga. Nu låter du krukorna stå och dra åt sig ordentligt med vatten ett tag. Sedan lyfter du upp dem och ställer dem i ett plastväxthus med genomskinligt lock, en godisburk med genomskinligt lock och gjorda lufthål eller på en bricka, och täcker krukorna med gladpackplast eller en genomskinlig plastpåse som du klippt lufthål i.


Så här blöt och tung skall krukan aldrig vara mer! Detta är grundvattningen vid sådd.
Ställ sålådan ljust och varmt. Temperaturen bör hålla 20-23 grader för optimal groning. Kolla till dina sådder varje dag. Har du dem täckta med plast så räcker det oftast att dusha dem med sprayflaskan. Har du missat att vattna och krukan känns mycket lätt när du lyfter den, kan du även fylla på vatten på fatet/brickan/i sålådan, så får den suga upp vatten därifrån. Har du gjort som jag skriver ovan, ska nu tomatfröerna gro på 5-14 dagar. Nästa steg är att skola om de små tomatplantorna, att ge dem varsin kruka. Här hittar du en beskrivning om hur & när du gör detta.

Börjar det bli trångt av sådder i fönstren? Här beskriver jag hur du kan göra en ljushylla.


söndag 15 februari 2015

Så inte för tidigt

I olika bloggar och facebookforum kan man läsa om hur alla stressar för att så sommarens grönsaksskördar nu. Det handlar om förodling inomhus. Anledningen till att man förodlar är för att ge växterna ett försprång, så att man snabbare får skörd, eller får skörd alls en normalkall svensk sommar. Vissa grönsakssorter behöver en lååång tillväxtperiod innan det är dags att skörda. Andra hinner snabbt ikapp när ljuset & värmen kommer.
Kolla noga upp vad som gäller för det grönsaksfrö det kliar i dina fingrar över att så. Det är inte så att du automatiskt får skörd tre månader tidigare om du sår tre månader tidigare. Det beror på hur du sköter dina sådder och vilka förutsättningar du har.
Det finns några anledningar att dra i bromsen, som jag går igenom här nedan.

1. Ljuset utanför våra fönster är inte starkt nog för att ge hyfsade plantor förrän i mitten av mars. Sår du innan dess måste du ha tilläggsbelysning, för att inte stå där med rangliga plantor.
2. Du har inte utrymme att ta hand om förodlade plantor på bästa sätt. Se de stackars purjolöksstråna i pluggboxen ovan som ett dåligt exempel. På fröpåsarna står "förodlas inne i februari-april". Det betyder att du skall så fröna tidigt(i feb-april), gödsla och vattna noga, samt ge dem bra med ljus, för att sätta ut plantor tjocka som en blyertspenna i maj. DÅ har du vunnit tid. Har du plantor som ser ut som dem ovan trots tre månaders förodling har du kastat bort din tid och ditt utrymme. Då hade du lika gärna kunnat så i maj. Om plantorna måste stå och stampa är det risk att det inte blir någon skörd alls att tala om. I pluggboxen får de för lite jord, och får ofta stå still och stampa. Jag använder dem inte alls längre.

3. Du missar att gödsla. Enklast gödslar du genom att först plantera om de grodda småplantorna i näringsrik jord när de är hanterbara, sedan gödselvattnar du dem med nästan vad du vill i näringsväg en gång i veckan. Det kan t ex vara substral, flytande blåkorn eller guldvatten (1/10 urin 9/10 vatten).

4. Olika växter blir olika stora olika snabbt. Dessa chilipepparplantor är Capsicum baccatum 'Lemon drop' 4 månader efter sådd. Det frestar på tålamodet. hos resten av familjen att inte kunna se ut genom fönstren, i väntan på att juni blivit tillräckligt varm för att plantorna ska kunna flytta ut.


Tomatkompisarna sådda i mitten av mars är så här stora två månader senare, i mitten av maj, och bor redan i växthuset med värmefläkt. Har du sått tidigare så har du i bästa fall ännu större plantor, men svårt att rymmas med dem om du inte har ett uppvärmt växthus. I värsta fall har du tunna, gängliga plantor som du undrar om de kommer att överleva, än mindre ge frukt.

Så: is i magen, och läs på! Dras inte med i andras såhets, de har kanske helt andra förutsättningar än du. Och dokumentera allt du gör. Vet du när du sådde ifjol och har utvärderat det, så kan du lättare rätta till och göra rätt i år.

fredag 13 februari 2015

Tomattips - Stor, orange och MYCKET tomat, 'Orange Wellington hybrid'


Tomaten 'Orange wellington hybrid' har ju inte världens läckraste namn, då wellington även är slang för gummistövlar på engelska. Jag odlade den för första gången i somras, och kommer definitivt att odla den igen i år. Jag skördade massor! Denna bifftomat är fast men inte hård, mycket smakrik, saftig och nästan kärnfri. Det blev en stor favorit smakmässigt i familjen, och dessutom blev ju skörden så stor!  'Orange wellington hybrid' är en tidig tomat - särskilt för att vara en bifftomat. Den ger skörd under lång tid, och då varje tomat väger mellan 150-400 gram blir det många kilo per planta. Det är en mycket frisk och högväxande planta, bör tjuvas. 75 dagar från utplantering till skörd.

torsdag 12 februari 2015

Tomattips - Tomatoberry - tidig, god och frisk

'Tomatoberry' är en jordgubbsformad liten tomat. Därav namnet: Tomato+(straw)berry. Tomatoberry är en av de allra tidigaste och godaste körsbärstomaterna. Du sår den i mitten av mars och skördar dina första tomater innan midsommar.

Jag sår den varje år, både åt mig själv och för att det är så många i min trädgårdsförening som frågar efter plantor till just denna sort på vår växtloppis i juni varje år.
Tomaterna är små, fasta och söta och goda - och spricker inte.
Plantornas bladverk är glest, vilket gör att tomaterna får bra med sol, och sjukdomar håller sig borta då luften kan cirkulera runt plantan. Högväxande, för både växthus och varma söderlägen. Tjuvas.


onsdag 11 februari 2015

Multitasking-chilipeppar - 'Trinidad purple coffee'


Denna chilipeppar är helt fantastisk! Det är en kompakt planta, max 40 cm hög, som kan odlas i kruka i söderfönstret året om, likväl som i kruka på balkongen eller i växthuset på sommaren. Min största planta står i en fyraliterskruka, men de ger rikligt med frukt redan i 2-literskrukor. Detta är inte en sort du behöver sätta i gamla regntunnan ;-)

Frukterna är 2-5 cm långa, och börjat som lila. Sedan i och med att de mognar blir de först ljusorangea sedan röda. Den är het i alla färgstadier, men hetast som röd. De har en behaglig hetta som känns i mun och på läppar, men inte i svalg och mage. Den blommar vackert i lila samtidigt som den har frukt i tre olika färgstadier samtidigt på plantan, så den är mycket dekorativ.

Denna chilipeppar är användbar både färsk, inlagd och ger ett bra pulver som torkad. Den ger mycket stora skördar. Det är en tidig sort för att vara chinense, och kan skördas under lång tid.


Ca 100.000 scovillegrader uppskattar jag den till, men jag hittar ingen officiell mätning.
Tillhör gruppen Capsicum Chinense.

tisdag 10 februari 2015

Tomattips - Purple calabash - mild och god

'Purple calabash' är en tomat som verkligen ser hemodlad ut. Du hittar inget liknande i en svensk mataffär. Den är veckad, strimmig och stor, och ibland sitter små utväxter på undersidan, som på den nedre bilden. Färgern är svårbestämbar - purpur-brun-rosa-gredelätt?

Den har en mild tomatsmak, då den faktiskt är en slags bifftomat, utan att vara fadd. Barnen tyckte mycket om den! Vikten varierade mellan 150 gram och 300 gram ungefär i somras.
Plantorna är högväxande, och skall alltså tjuvas. Jag släppte upp två toppar per planta, och det klarade den galant. En helt klart odlingsvärd sort!

måndag 9 februari 2015

Tomattips - 'Sweet million' - essensen av Italien

Körsbärstomaten 'Sweet million' var en riktigt bra tomat hos mig i somras. Namnet får tas med en nypa salt, då den inte ger miljoner tomater, snarare ett par hundra. Tomaterna har en god tomatsmak direkt från plantan, som blir direkt himmelsk när du använder den i din matlagning. Detta är den sort du odlar för att använda på bruschetta, pizza, pasta pomodori - tillagad smakar den som essensen av Italien. 'Sweet million' har tilldelats RHS pris "Award of garden merit". Det betyder att det brittiska trädgårdssällskapet RHS har provodlat den och tycker att det är en extra bra sort som fler borde odla.
Det är en modern & sjukdomsresistent sort. Nej, det är självklart inte genmanipulerad, man har genom att noggrannt studera och korsa tomater på ett naturligt sätt lyckats få friskare sorter. Den är högväxande, och bör tjuvas. Det är medeltidig. Trivs bra både i växthus och utomhus. Här hittar du frön till denna tomat.

söndag 8 februari 2015

Egenodlad basilika håller läääänge

En kruka basilika från Coop kostar 17.90. Den vissnar nästan innan man hinner äta upp den. Ställ den i ett glas vatten eller plantera om den i jord så kan den hålla några dagar till. Men sedan får du köpa en ny kruka nästa helg. Gillar du verkligen basilika blir det 52 helger x17.90 = 930:-! Det är horribelt! För basilika är bland det enklaste du kan odla själv. Den behöver bara ljus, värme, näring och lagom med fukt.

Köp en påse med 650(!) basilikafröer här för 22:-.  Ta en kruka eller ett tomt köttråg i plast, eller en vindruvslåda, eller ett tomt mjölkpaket... ja, du hajar. Fyll den med blomjord och strö ut lite frön glest på ytan. Täck dem inte. Vattna med sprayflaska. Täck med en bit plastfolie med några små lufthål i, eller trä över en genomskinlig plastpåse med avklippta hörn. Jorden skall vara fuktig, men inte blöt. Ställ krukan på en ljus och varm plats. I ett fönster, eller under en lysrörsramp, under en stark skrivbordslampa etc. Redan efter några dagar ser fröerna ut att vara täckta med en geléaktig hinna, och så plötsligt har de grott! På fyra veckor är de så stora som på bilden ovan, och man kan börja tjuva de blad som är störst. Nu börjar du också näringsvattna. Det betyder att någon gång i veckan när du vattnar växten häller du i näring i vattenkannan, blandat med vattnet. Det kan vara flytande Blåkorn, Substral, Sommarblomsnäring eller guldvatten. Guldvatten är urin som du spätt med 10 delar vatten. Hönsgödsel och lösningar av vallört eller nässlor är underbar näring, men luktar fruktansvärt illa inomhus.
Antingen sår du flera krukor samtidigt, och så skördar du dem lika brutalt som coop-basilikan och kastar dem när de ser trötta ut och sår nya. Eller så sår du en eller ett par krukor lite glesare med färre frön. När deras rötter fyller ut sin första kruka ger du dem en större, med näringsrikare jord (Blomjord, U-jord, P-jord, Rosjord t ex), och fortsätter så. Du måste toppa plantorna, så att de inte går i blom. Går de i blom blir det färre nya blad till dig. Det gör du genom att du förutom att nypa av de största bladen när du skördar även nyper av ett par toppar. Busenkelt. Basilika som odlas inomhus på fönsterbrädan får mjuka och mjälla fina blad. Basilika som får komma ut i solen på friland eller i växthuset får styvare, lite mer läderartade blad.

fredag 6 februari 2015

Omskolning av frösådda chiliplantor - mer livsutrymme helt enkelt

Omskolning är ett krångligt ord. Det man gör är att man ger de frösådda små plantorna mer livsutrymme, och mer näringsrik jord än de grott i. Tricket är att göra detta vid rätt tillfälle. Skolar man om dem för tidigt, så kanske inte rötterna är kraftiga nog att tåla störningen. Är man en van odlare kan man dock komma undan med det mesta. Men deppa inte ihop över det. Övning ger färdighet, och är man ovan kan man läsa sig till vad som funkar. Här till exempel.
Plantorna på bilden ovan är INTE omskolningsbara om du frågar mig. Man måste vara superförsiktig både vid själva omskolningen, och när det gäller vattningen efteråt för att inte råka döda sina små telningar.
För mig var denna kruka på bilden ovan på gränsen till omskolningsbart förra veckan. De två minsta plantorna var lite för taniga, så jag skulle fått sätta dem i mindre krukor och passa noggrannare med vattningen. Så jag väntade en vecka, och så här mycket har hänt på sju dagar! Se bilden nedan.
Plantorna har fått minst två riktiga bladpar, de har börjat skugga varandra i krukan, de är kraftiga och fina. Rötterna tittar ut ur ett av hålen i botten på såkrukan.
Håll till på en bricka/tidning. Ta av krukan, släpp jordklumpen på underlaget. Faller den inte isär, så låt den falla en gång till. 
Har du tur delar sig klumpen redan nu i minst två delar, Annars släpper du den igen. Sedan tar jag ett löst grepp om de vänstra plantorna och ett om de högra. Så drar jag försiktigt, och de delar sig i två högar. Sedan gör jag det en gång till. Det är nu du är lycklig över att du köpte den där finfördelade såjorden. Här ligger nu alla fem plantorna och väntar, alla med sina egna rötter intakta. Man ska inte slita, mera - övertyga - plantorna om att de ska dela på sig.

Sedan tar du och letar bland dina nya eller väldiskade krukor efter några som ser 
lagom stora ut för rötterna. 9x9x9-cm-krukor blir det ofta för mig. En mindre planta kan få en tidningspapperskruka. Totalvolym för mina 9x9x9-krukor är 0,73 liter jord, så att du kan jämföra med de kärl du tänkt plantera i. 
Chiliplantor kan du sätta ner djupare i jorden vid omskolning, ända till första bladparet om du vill.
Nu tar jag en planta löst mellan två fingrar. Den som inte klarar det kan hålla i ett blad. Du får absolut inte klämma åt hårt runt stjälken, då är det adjöss med plantan. Jag håller den så, på den höjd jag vill att den hamnar i krukan, medans jag fyller på jord med andra handen.

Jord, ja... Ifjol och i år använder jag Rölundas rosjord, och blandar den med kokosfiber. Lite perlite eller lecakulor slinker också i. Det växer så det knakar! Tidigare år har jag använt Hasselfors U-jord eller P-jord, men de har blivit så himla dyra. Du vill alltså ha en jord med näring OCH struktur, inte bara torv. Den ska hålla fukten bra, men samtidigt dränera bra. Strukturen är viktigare än näringsvärdet, då du kan tillsätta näring när du vattnar.


Så här fint blir det när det är klart. Nu saknas bara etikett, och en liten stödpinne om man tycker det ser ut att behövas. Jag har strött lite vermiculit på ytan för att försvåra för sorgmyggor och vattenflugor att lägga ägg, och för att hålla en jämnare fuktighet hos plantan. 
Om ca två veckor är det dags att börja näringsvattna. Sedan kikar jag regelbundet på krukans rötter, när de fyller ut denna kruka, bedömer plantans storlek och tillväxt, och planterar om den igen, till en mycket större kruka. Nästa kruka kommer att vara på ca 3 liter.
Under tiden får chiliplantan stå ljust under lysrör eller lågengerilampor. När de inte ryms längre flyttar de till mina soligaste söderfönster, och sedan vidare ut i växthuset eller på altanen när 
vädret tillåter.







fredag 30 januari 2015

Frösådd av chili - en het historia

Jag säger det på en gång: ta eventuella varningstexter på fröpåsen på fullaste allvar. Sår du en jättehet chilisort, så försök att använda plasthandskar. Går det inte kanske du kan ta fröerna med pincett eller liknande. Om du trotsar dessa varningar och ändå sår med bara fingrar, så måste du tänka på var du sedan stoppar dem. Fingrarna alltså, inte fröerna. Även efter upprepade handtvättar kommer det att svida rejält när du kliar dig i ögat eller kanske går på toa. Nu vill jag inte avskräcka dig från att så chili, tvärt om, men ha detta i bakhuvudet. Så, nu kan vi börja.


Tag en ren kruka med dräneringshål i botten. Plast håller lättare fukten än andra material. Fyll i näringsrik jord (U-jord, P-jord, Blomjord, Rosjord) nedersta tredjedelen av krukan. Sedan fyller du på med såjord nästan ända upp. Lägger ut dina fröer, glest och täcker med 2-3 mm såjord eller vermiculit. Jag sår chilifrö i mönster som en tärningsfemma, 5 st i en 8 cm plastkruka. Då har de tillräckligt med plats tills det är dags att skola om dem. Ett groende frö får aldrig torka ut. Jorden skall vara fuktig, men inte blöt. Vermiculit på jordytan hjälper till att hålla en jämn fuktighet, likaså vattning ovanifrån med sprayflaska, samt täckning av krukan med plast, t ex genom att ställa den i ett miniväxthus. Glöm inte att märka dina sådder! Man glömmer snabbare än man tror, och det är roligt att veta vad man satt om man ska ge bort en planta, eller tyckte att någon sort blev extra god.


Man kan också så chilifröerna ett och ett i små torvbriketter, sk jiffy, eller göra krukor av tidningspapper. För bägge dessa krävs att du stoppar krukorna i en plastlåda, de torkar nämligen ut i "själva krukan" väldigt fort. Pluggbrätten och pluggboxar kan tyckas vara en bra idé, men kräver för att det skall funka optimalt att man sår samma sorts frö i alla celler, och att de gror samtidigt, vilket sällan är fallet med chilifrö. Använder du kesellaburkar, konservburkar, mjölkpaket eller liknande, så tänk på att göra hål i botten. Vad du än sår i, måste du kunna hålla en jämn fuktighet, och överskottsvattnet måste kunna rinna ut. Därför behöver såkrukan stå på en bricka, i ett plasttråg, på ett fat eller liknande. Kan man täcka med ett plastlock eller plastfilm eller genomskinlig plastpåse blir det ännu bättre.

Nu ställer du sådden varmt. Har du en värmematta är det perfekt. Över ett element, på värmepannan, ovanför kylskåpet, på badrumsgolvet om du har golvvärme - det är dags att vara kreativ. Chilifröer gror snabbare och jämnare med tillskottsvärme. 22-24 grader, gärna mer, ända upp till 29 graders jordtemperatur ökar dina chanser för chilifröerna att gro. Ju varmare de står inom detta intervall, desto snabbare gror dessutom fröerna. Frö som stått för kallt, t ex  vid 16 grader och inte grott på 4 veckor, kan gro på 5 dagar när det flyttas till 29 grader. Så fort fröet grott behöver den lilla plantan ljus! Därför är vi många som ser till att ordna belysning på samma ställe som vi ställer sådden. Annars får du vara snabb att flytta såkrukan, till ett ljust ställe. Får plantorna för lite ljus blir de taniga, gängliga och lättare offer för sjukdomar och angrepp. Nu, när plantorna kommit upp är 29 grader lite varmt, 18-22 grader rekommenderas.

Var inte ängslig om chilifröerna gror ojämnt. De är alla individer, precis som vi. I högra krukan på bilden ovan grodde först bara ett frö. 14 dagar senare tittar nu två frön till upp med små gröna spröt.
Alla frön i bägge de främre krukorna är sådda samtidigt. Den vänstra sorten grodde snabbare och har på tre veckor hunnit mycket längre än den andra sorten.

Hjälp, jag får panik, alla andra verkar så frön nu, jag är såååå sen med mina sådder!
Ta det lugnt! Har du tilläggsbelysning kan du så nästan året om. Har du en ljus plats i rätt temperatur att erbjuda plantorna sedan du grott kan du så när du vill. Har du bara fönsterljus att tillgå bör du vänta till februari-mars, eller köpa belysning för att kunna starta tidigare. Billiga lysrörsarmaturer fungerar utmärkt, du behöver inga specialväxtlampor. Capsicum annuum-sorterna räcker absolut att så i mars, du har din första skörd efter tre-fyra månader om du sköter plantan rätt.
Många av Chinensesorterna kräver 6-9 månader innan du kan skörda din första frukt. Så antingen erbjuder du dem en ljus plats inomhus tidigt på våren, då de är små, eller så släpar du in plantorna på hösten, när de kan vara ganska så rejäla. Här hittar du tips om hur du enkelt kan få plats med många löpmeter sådd under belysning - genom att bygga en ljushylla!

Här kan du läsa mer om omskolning och vidareodling av chiliplantorna.

















lördag 27 december 2014

Pumpasoppa och rostade pumpafrön


Pumpasoppa
Hos oss hör det till att äta en av höstens pumpor under julhelgerna. Pumpasoppa är lättlagat, man kan göra den efter man tager vad man haver-principen. Det som är ett måste är pumpa, vätska, buljong(eller salt) och kryddor.
När man mixar den färdiga soppan gör pumpaköttet den fyllig och krämig. Extra krämig blir den med en skvätt grädde, men vill man av olika anledningar inte hälla mejeriprodukter i sin soppa
så kan man låta potatis eller sötpotatis koka med, för att hjälpa till med fylligheten. Vill man ha en extra fin smak på soppan tillsätter man vitt vin i kokvattnet. Slattar av vitt vin går bra att frysa,
för detta ändamål.

Ingredienser, soppa för ca 4 personer
1 liten pumpa, t ex Orange queen, eller del av en större
2 schalottenlökar eller 1/2 gul lök, hackade
3 klyftor vitlök, hackade
2 kycklingbuljongtärningar
1 liter vatten
1,5 dl grädde eller mjölk (kan uteslutas)
1 dl vitt vin (kan uteslutas)
Svartpeppar
Chilipulver, cayennepeppar
Du kan även för variationens skull lägga till morot, sötpotatis eller potatis i små tärningar.

Gör så här
Dela en pumpa på mitten. Gröp ur kärnorna och det trådiga som håller fast kärnorna i fruktköttet, och lägg det i en skål för senare bruk.
Gör klyftor av varje pumpahalva, lägg dem på sidan. Skär av skalet där den ligger på sidan, mot skärbrädan. Tärna sedan bitarna grovt.

Ca 500g pumpakött är lagom till receptet ovan. Blir det för mycket pumpakött går det att frysa. Du kan också frysa färdig soppa.
Skalresterna blir uppskattade av fåglarna, eller blir fin jord på komposten.
Lägg pumpakött, lök, vitlök, buljongtärningar i en kastrull, häll på vatten och vin. Koka ca 15-20 min tills pumpan känns mjuk. Ta fram din stavmixer och mixa soppan slät.
Har du ingen sådan kan du hälla soppan i din vanliga mixer, eller koka lite längre och försöka så gott det går med potatisstöt och visp att få soppan slät.
Häll i grädde/mjölk om du vill, samt svartpeppar & chilipulver efter smak. Enklast är att krydda lite, röra om, smaka och krydda mer om det behövs.
Serveras med något gott bröd.


Rostade pumpafrön
Av pumpafröna gör du goda snacks. Lägg dem i en bunke, fyll på med ljummet vatten, och ta en vanlig visp och vispa runt fröna. Pumpafröna flyter, fruktköttet lägger sig på botten.
Låt stå en minut när du vispat klart, så är det lätt att skeda ur fröna till ditt durkslag sedan. Skölj en extra gång, hjälp gärna till med handen att få av lite extra trådar. Töm fröna på huhsållspapper och gnugga dem torra, så lossnar det sista av fruktköttstrådarna.
Sätt ugnen på 200 grader. Lägg bakplåtspapper i en ugnssäker form eller på en plåt. Lägg på pumpafrön, ringla över olivolja och strö på flingsalt. Rör om. Rosta i ugnen i ca 10-15 minuter.
Rör om då och då. När fröna börjar få lite färg tar du ut dem. De går snabbt från rostat till bränt.
Låt dem "rinna av" på hushållspapper på en tallrik, innan du serverar dem.